Oskyldig som en brud

Eller stan och stan, vi promenerar snarare runt i och utanför en by norr om stan. Jag började dagen men att sova lite längre för att sen snabbt skynda mig till jobbet och jag hann i tid, men det var på håret. Efter lunchen åkte vi till Fjärils huset och vandrade runt ett tag innan vi åkte vidare och fikade hemma hos några bekanta till familjen jag jobbar hos. Det blev att jag stannade två timmar extra men då valde jag istället att sluta en timme tidigare imorgon istället. Imorgon kommer allt bli en hektisk dag. Efter jobbet ska jag åka med Cecilia till Komvux där hon ska försöka hitta sina lärare i de kurser hon ska börja nästa vecka. Hon måste meddela dem att hon inte kan närvara på uppropet då hon ska med mig upp till Sundsvall för att eventuellt köpa en häst (men jag ska göra en omtenta). Själv ska jag se om det går att hämta mina betyg från förra året då jag läste upp två ämnen, hade alldeles glömt bort det nu när jag pluggar på högskolan uppe i Norr. Inte för att jag behöver betygen längre men det är ju alltid kul att ha kvar som ett minne. När vi är klara med ett besök på Komvux ska jag köpa en engångs kamera som jag ska ge bort i present till en tjej som fyller 7år, tror nog hon kommer gilla det. För hur mycket roligare är det inte med bilder som man framkallar? Jag har tusen bilder på min dator och där gör dom ju ingen nytta, tänk så skulle jag få virus och alla bilder försvinner......

Men men vi tar en dag i taget och då måste jag ju berätta om min och Cecilias minst galna promenad ikväll. Vi gick en annan runda den här gången, runt industri området. Under de senaste veckorna brukar det köra omkring bilar där borta som tävlat mot varandra på en väldig lång raksträcka. Vi hade hoppats på få se lite bilar i aktion men vi kom nog dit lite för tidigt. Men vi hade inte någon vidare lust att vänta en timme eller två för att få se lite race utan vi fortsatte promenaden.
Av någon anledning (men som jag inte minns nu) började vi gömma oss för biliarna och det gick till på följande sätt; så fort vi såg skymten av en bil hoppade vi in i skogen/ bakom buskar eller ner i diken. Nu i efterhand känns det lite udda men just i sekunden hade vi nog en tanke bakom det hela, eller man kan ju alltid hoppas.