Önskar att du vore här
Det känns så tomt nu när min fina pojkvän Linus har åkt ner till skåne för att slita på jobbet igen. Jag grät på flygplatsen när vi skulle säga hejdå och jag grät lite i bilen på väg mot birsta med Henrika. Samtidigt som det känns ensamt känns det som han ska kliva in genom ytter dörren vilken sekunde som helst, men det hjälper väl inte att stirra sönder dörren för Linus kommer inte hit just nu. Tre timmar innan han skulle åka myste vi till det med film en god lunch och lite pepsi max, saknar hon så sjukt mycket redan!
Värre blir det nu när flera andra också bestämmer sig för att lämna Sundsvall några dagar för att utforska sina hemorter av olika skäl. Rebecka har åkt, Hanna har åkt och nu kanske även Henrika kommer åka iväg... då kan man snacka om ensam hemma! För det här är ju mitt hem några år framöver, mitt och Linus.
Väl på birsta shoppade jag kavajen jag suktat över, men i grå färg. Jag och Henrika kunde inte låta bli att köpa lite godis och snaska på ikväll då vi ska ha en gråta-kväll, man gråter för allt och ingenting. Så nu sitter jag här trött och sliten efter en timmes skivstångspass och inväntar Henrika.
Värre blir det nu när flera andra också bestämmer sig för att lämna Sundsvall några dagar för att utforska sina hemorter av olika skäl. Rebecka har åkt, Hanna har åkt och nu kanske även Henrika kommer åka iväg... då kan man snacka om ensam hemma! För det här är ju mitt hem några år framöver, mitt och Linus.
Väl på birsta shoppade jag kavajen jag suktat över, men i grå färg. Jag och Henrika kunde inte låta bli att köpa lite godis och snaska på ikväll då vi ska ha en gråta-kväll, man gråter för allt och ingenting. Så nu sitter jag här trött och sliten efter en timmes skivstångspass och inväntar Henrika.
När vi två blir en
Kommentarer
Trackback
